Som sagt brände jag mig i köket och inte på ryggen det hade varit lite väl sjukt. Undrar om någon har gjort det?
Skrev igår om att det såg ut som bölder på armen. Det luriga är att det inte gör ont överhuvudtaget. Det får mig att tro att dom kommer hänga kvar på armen ett tag. Lutar åt att önska sig en skönhetsoperation i julklapp. Värsta Silverstedt klappen men va fan kan ju inte ha brännskador på armen hela livet. Kan kolla om man kan få någon slags kombo så dom slänger in lite plast någonstans samtidigt. Hur svårt kan det vara?
Det största märket påminde J om en anka och jag måste hålla med henne om det. Vissa människor blir ju världsberömda om deras macka ser ut som Jesus eller heliga Maria så jag funderar på att maila GT med min anka.
Löpet på söndag:
Ankornas skyddsängel äntligen funnen - Svensk man!!!
Inte illa.
Det absolut sjukaste är att ankan lever. Den pratar inte men likväl uttrycker den känslor. När jag tränade idag växte röven på den. Liksom en böld putar den ut. Det kan vara så att den kände samma känsla som jag eller så var det bara det att jag var varm och därför blev den större. Vad vet jag? Jag var ju tvungen att göra något åt det hela och peta hål på blåsan brukar ju vara det första man vill göra. Höll mig dock till det lite mer förnäma sättet att sätta ett plåster på. Tyvärr (varför skrev jag det) har jag alltför håriga armar så ett plåster fäster inte.
Det var bara att ta fram rakhyveln och dra några drag. Så nu har jag rakat lite på min underarm, ser rätt fult ut om jag ska vara ärlig.
Nu måste jag formulera ett mail till GT. Ha det och bränn er inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar